Gårdagen

Det var grått, men det regnade inte och det var vi glada för, då vi tog en promenad hem till Jadwigas hus. När vi kom dit, var Ivona där - Jaceks hustru. Vi drack en kopp te tillsammans och så kom Jacek.


Senast vi sågs var han en ljuslockig pojke på knappt 11 år och jag en långbent sextonåring. Nu har hans blonda lockar mörknat och naturliga slingor av grått har smugit sig in, precis som i mitt hår. Jacek har gått i sin fars fotspår och läst till läkare, men specialiserat sig inom bl.a. kirurgi och är numera professor. Han är också chef för Institutionen för allmän och endokrinologisk kirurgi på Schlesiens Medical University.


Vi åker tillsammans till Lubliniec där vi checkar in på hotell. Vänner till Jacek och Ivona anländer. Kl 18.00 kommer en minibuss och hämtar upp oss. Vi är dryga tjugo personer och därtill ett antal korgar med drycker.
Vi åker till Koszecin och en festival vid Swieto Slaska. Det var en mängd mat- och dryckesställen och försäljningsstånd inne i slottsparken, liksom en stor scen. Vi prövade en slags blodkorv, men också en annan korv.

Jacek och Lennart med korv och bröd

På scenen spelade olika orkestrar. Vi gick runt och tittade, men vilade också benen i festsalen, som var hyrd för kvällen. Där bjöds på olika slags vodka och annan dryck. 


Festivalens höjdpunkt var ZakoPower från Zakopane. De ligger etta med en låt på Polens topplista nu. De spelar rock, men folkmusikinslag. Instrument som fiol och säckpipa fanns med. Du kan lyssna på dem här.


När vi hade lyssnat på det uppträdandet, samlades vi i festsalen och då kom en massa mat och dryck fram. Olika kalla rätter och inlagda gurkor och många små glas. 

Jag hade redan ätit upp det mesta, när jag kom på att ta det här fotot
- eller förmodligen var det så att jag backade.

Om festivalens höjdpunkt var ZakoPower, var en sångensambel från Koszecin kvällens höjdpunkt. De är mycket kända och sjunger sånger från trakten, men också operetter och annat.
De sjöng och deltog i samvaron. Vi missade förstås en del poänger vad gällde texter, men också inlägg från Jacek och hans vänner.

Kl 03.00 kom minibussen och hämtade oss i morse och så for vi till hotellet i Lubliniec. Vi var då trötta och sonade snabbt under pösiga täcken.