Söndag kväll

Det har varit ett arbetsamt veckoslut. Vi har ju bara njutit i 4 veckor och inte tvättat en ända gång, så nu får tvättmaskinen göra skäl för sig. Dessutom for vi till Finspång. Det fanns gott om körsbär hos Anna och Patrik, så vi plockade 11 liter. Träden dignar fortfarande, men nu på högre höjd.

Vi plockade också någon liter krusbär att äta samt svarta vinbär. Dessutom en bukett perenna luktärtor, som  inte luktar.

Från Finspång for vi till Asta i Skärblacka. Hon hade fått översvämning i sin källare under natten. Det störtregnade i Norrköpingsområdet, med dryga 40 mm på några timmar. Buketten med fina blommor från Anna muntrade upp och sen fick vi röja i källaren. En del tog vi med till Returpunkten och annat bar vi upp i Astas lägenheten för torkning. En kaffetår smakade bra efter röjningsarbetet.

Väl hemma igen fortsatte vi köra tvättmaskiner. Lennart och jag malde och passerade svarta vinbären och frös in dem till smakportioner till en liten tös på besök i framtiden.
Sen letade jag reda på en hårnål och så började det tidsödande jobbet med att kärna ur körsbär. Jag kokade sylt på 2 kg bär. Sen frös jag in 10 portioner, lagom för "spottsoppa".

 

Under tiden åt vi en del av de goda krusbären.

Idag har vi fortsatt tvätta och kärna ur körsbär. Sen de kärnats ur har jag använt stavmixern och fått  en slät massa som jag fryst in. Det har jag gjort med tanke på Noelle, fruktmos utan tillsatser.

På em fick Lennart reda på att han ska börja jobba klockan 5 i morgon bitti. Det känns väldigt tidigt efter semesterns sovmorgnar. Vi gick ändå en runda på stan för att se om det blivit några förändringar under de här 4 veckorna vi varit borta. Det mesta var sig likt, men nu är husen färdiga vid Saltängsgatan. Blev fint! Smälter in bra i miljön.

Det kom svarta moln, så vi trodde att vi skulle få blöta oss, men så blev det inte. Längs kajkanten har blomsterplanteringen tagit sig och blivit riktigt frodig.

Väl hemma igen var det dags för nyheter, som till största delen ägnades åt de avskyvärda händelserna i Oslo. 93 människor döda och fler kan det bli, då alla inte är återfunna. Det är inte svårt att sätta sig in i hur föräldrar och överlevande känner sig.
Det gäller att vi alla ställer upp och kämpar för demokratin, så att inte illdåd sluter samhället.