Elvegaards camping vid Saltstreaumen

Resans första vägarbete träffade vi på strax efter Arjeplog. Mycket löst singel gjorde att vi tog det extra lugnt. När så hastigheten ökat, träffade vi på en ensam ren utefter vägenkanten.

Som ni ser hade vi en bit att åka innan vi nådde gränsen. Någon timme senare och ett antal meter högre upp, träffade vi på en älgko och hennes två små kalvar. Som tur var observerade vi dem i tid.

Färden gick högre upp och snart lämnar vi tall och björkskogen för fjällbjörk och snökladda bergstoppar.

Vid gränsen mellan Sverige och Norge finns en bom, som man fäller ner, då vägen inte är framkomlig vintertid.

Silvervägen går på hög höjd. Dess högsta punkt är 740 m.ö.h. På norska sidan är vägen brantare, smalare och lite kurvigare. Vi körde ett stycke på E6 innan vi svängde in vid Rognan och tog ut norksa kronor. Sv kronan har stärkt, så nu betalar vi ca 1,15 för en norsk krona.
Sen fortsatte vi gamla vägen mot Bodö, men valde att inte åka ut till stan. Vi svängde istället ner mot Saltstraumen. Ytterligare ett annorlunda landskap.

Här är lågvatten och man kan se vackra formationer i klipporna. Saltstraumen är en malström och kommer fort in med många virvlar. Förmodligen för den med sig en massa fisk, för det stod fiskare både här och där, som slängde med sina kastspön. Själva valde vi att ta oss till Elvegaards campping. Vi kände för att få tillgång till internet. Hitintills har vi bloggat via telefonen.

I kväll har vi gått en promenad utefter strömmen. Här syns Bodö på andra sidan vattnet.
Vi har haft mulet väder, men inget regn. Tur att inte prognoser stämmer så bra. Vi har blivit lovade regn hela veckan, men som tur är har det lyst med sin frånvaro och solen varit framme istället.