Efter lunch gick jag ner till Holmen för att uppdatera min PC och träffa arbetskamrater. Där är det mycket oro och funderingar, då information om förändringar har börjat och några har fått besked om uppsägning.
En ensam Bellis sticker upp huvudet i gräsmattan här utanför. Ja ensam känner jag mig ibland, men då är det bra med vänner, liksom att barnen tittar förbi. Så var det ikväll, när Per kom efter avslutat jobb. Han ska nu iväg till Finland och jobba på ett kärnkraftverk där. Han kommer inte hem förrän i början av juni.
Ja det gäller att vara försiktig nu så läkningen går som den ska. Håller med dig om att det är skönt att ha vänner och familj i både glada och tunga stunder.
SvaraRaderaTa det nu, så det inte går upp, såret.
SvaraRaderaSkönt att du har goda vänner när det blir lite ensamt.